KULTUR FÖR ALLA?

bild på ett ansikte som säger "love musuems". Ansiktet är gult, bakgrunden svart Texten är vit med röd bakgrund.

När vi jobbar inom Funktek så har vi ett FÖR ALLA perspektiv. Men vad betyder det egentligen?

I FNs stadgar står det att : alla människor med funktionsnedsättningar ska kunna delta i kulturlivet på lika villkor. Men så ÄR det ju inte i verkligheten. Varje dag bryter museer, gallerier och andra kulturinstitutioner mot dessa regler.

De flesta bygger otillgängliga utställningar av gammal vana utan att tänka på att de utesluter många besökare. De bygger utställningar eller designar utifrån en norm och normala mått. Men vad är normalt då? Jo, många tror är att vara normal är att vara perfekt när det gäller allt. Att man skall kunna röra sig, se perfekt, höra bra och förstå allt. Dessutom skall man helst vara man och gärna vit också. Så, egentligen, hur många är så här perfekta? Jag räcker upp en hand att jag i alla fall inte är det. Att ifrågasätta normen är att arbeta normkritiskt och det är det vi gör på Funktek. Hela tiden. Vi i FunkTek ifrågasätter ALLT!

När man arbetar med att göra utställningar måste en hela tiden ha ett för alla perspektiv och att inte bara tänka på normen. Svårare än så behöver det inte vara. En utställning skall alla kunna ta del av. Därför skall man i utställningen tänka på att jobba med alla sinnena. Så det är bara egentligen att tänkta till lite grann, att ha föremål och kartor som man kan känna på, ha bra belysning, ställen där en kan vila sig, texter som en kan förstå och bra audiguider som gärna är både syntolkade och på olika språk.

Som rullstolsburen skall en lätt  kunna ta sig in på museet och till utställningen och såklart hitta i utställningen (detta gäller dem som har svårt att hitta eller se dåligt också). Ljudnivån i utställningen skall vara bra, att det inte är bullrigt. Och såklart att ALLA som jobbar på museet ger alla besökare ett bra bemötande.  Att behandla alla människor jämlikt och att jobba med sina fördomar gör att en växer som människa. Och det är ju inte dåligt!

Och vet ni vad, det behöver inte kosta så mycket pengar att göra tillgängliga utställningar. Det handlar bara om att ändra sitt tänk och att tänkta tillgänglighet redan från början. Det vinner alla på.  Och alla som känner sig handfallna och inte vet hur en skall börja jobba tillgängligt, börja någonstans. Små åtgärder kan göra stor skillnad och då har du i alla fall börjat att jobba med tillgängligheten. Däremot kostar det att göra om och göra rätt, att göra misstag, att bygga om och att anpassa.

/ Hanna

Tillbaka till bloggen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kan använda dessa HTML-taggar och attribut: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>