Mångfald 2.0

Funktek har anlänt till Almedalen! Efter en gemensam frukost i lägenheten vi hyr begav vi oss i riktning mot ringmuren. För någon som jag, som aldrig besökt Gotland förut, än mindre Visby under Almedalsveckan, var det många nya intryck att bearbeta väl innanför muren. Överallt liv och rörelse, radio och TV, det serverades kaffe från vagnar ute på gatan, människor hade flyers och vimplar med budskap som skulle nå ut till så många som möjligt. Och mitt i allt kullerstenen, st. Nicolai-ruinen, och stockrosorna i gult, skärt och mörkrött som kantade de gulliga små bostadshusen i puts.

På förmiddagen började veckans (för oss) första seminarium, på Visbys museum i bildstenssalen. Det är även i Bildstenssalen som Funktek kommer att hålla morgondagens föreläsning, och vi tittade oss nyfiket omkring och granskade kritiskt tillgängligheten i lokalen. Vi kunde snabbt konstatera att det var för trångt mellan stolarna, och att personer i permobil eller rullstol troligtvis behövde sitta längst bak nära mixerbordet. Sladdarna till mixerbordet var inte tejpade vilket innebar snubbelrisk. Akustiken i rummet var också rätt jobbig, och ljudet studsade mellan väggarna. Föreläsaren använde mikrofon som krånglade en del i början, vilket störde koncentrationen. Göteborgs stadsmuseums lösning med Whispers hade således varit en bra, alternativ lösning i denna ljudmiljö!

Sedan startade seminariet som hette “Mångfald 2.0 – Kartan förändras när normer och strukturer ställs på ända.” Seminariet handlade om hur vi ska se på mångfald på arbetsplatsen.

I en jobbannons idag är det inte ovanligt att arbetsplatsen efterfrågar mångfald. Oftast syftas det då på att de anställda gärna får ha olika könsidentitet eller etnicitet, i vissa fall påpekas det även att personer med olika normbrytande funktionsvariationer är särskilt välkomna. Föredragshållare var Edna Ericsson som pratade om det farliga i att bedöma mångfald utifrån sådant vi inte själva styr över, som etnicitet, funktionsvariation eller könsidentitet.

Edna ville mena att en människa inte borde ses som ett subjekt, utan snarare som ett verb, alltså något vi gör. Detta eftersom människan är inte enbart sin etniska härkomst eller sin funktionsvariation och därför inte bör bedömas efter saker den ändå inte har något eget inflytande över. Det enda vi kan bedöma är det människan gör, utifrån människan förmåga. Människan är en varelse i ständig förändring, och vad vi gör och vad vi tror på kan bytas ut imorgon. Detta är tänket vi behöver ha med oss när vi nyrekryterar enligt Edna.

Vi i Funktek höll med om det mesta, men diskuterade sinsemellan efteråt också risken med att se på den enskilda individens förmåga på detta sätt. Enligt flera av oss består samhället av förtryckande fördomar och strukturer, och för att kunna förstå strukturerna och varför exempelvis personer med olika funktionsvariationer diskrimineras i jobbrekrytering eller på arbetsplatsen måste vi också kunna se och förstå att människor placeras i olika fack och blir till subjekt med eller mot sin vilja. Just därför kan orden vara superviktiga eftersom de hjälper många av oss att se hur saker sitter ihop, hur fördomar och förtryck fungerar.

Nu blev det ju ganska filosofiskt, men summa summarum har detta varit en dag som bjudit på eftertanke och plats att ventilera sina egna tankar och funderingar.
I skrivande stund repar funktekgänget inför morgondagens föreläsning. Några är lite nervösa, men enligt mig låter det hur bra som helst. Det här kommer att gå galant!

/Jenny

Tillbaka till bloggen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kan använda dessa HTML-taggar och attribut: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>