Workshop i bilder

Nu vill jag beskriva hur en workshop kan se ut. De skiftar ofta i form, men vi börjar våra workshops i biblioteket, eller i något konferensrum, med att berätta vilka vi är och alla deltagare får säga sitt namn. Därefter har vi genomgång om vad vi ska göra – alla får varsitt papper med information, anteckning och penna. Sen går vi till utställningen. Hoppas ni finner inlägget vara intressant. Glad påsk förresten 😀

 

På bild ett ser man Lilian, hon har blont hår, svart tröja med vita prickar, hon håller ett block i handen. Till vänster om henne står Jenny från Funktek, hon har en röd tröja och mörkt hår. TIll vänster om henne står David från arkitektfirman, han har en kavaj och har mörkt hår. Vi möts alla utanför utställningen. På bild två går deltagarna in i utställningen, genom en smal dörr. Rummet är blått, det står en tv i mitten, och bänkar. Första uppgiften var att ta del av en film om medeltiden.

1. På bild ett möts alla utanför utställningen som är på gång att ta form, på Stadsmuseet i Göteborg. Lillian inleder med att berätta om vad vi ska göra under workshopen. 2. På bild två går deltagarna in i utställningen. Första uppgiften var att ta del av en film om medeltiden, så alla fick sätta sig ner och titta. Vi börjar våra workshops med att berätta vilka vi är och alla deltagare får säga sitt namn. Därefter har vi genomgång om vad vi ska göra – alla får varsitt papper med information, anteckning och penna. Sen går vi till utställningen.

På bild ett texttolkar en kvinna med blont hår och grön tröja en film om medeltiden, en introduktion till utställningen som ska öppna i mars 2017. På bild två ser man en stor tv där mannen från arkitektfirman, visar skisser på utställningen. Detta för att underlätta för deltagarna när man tar sig runt i utställningen. En blond kvinna med röd tröja teckenspråktolkar. Det är viktigt att alla ska kunna förstå innehållet under våra workshops, därför finns det assistenter som hjälper till.

1. På bild ett teckenspråkstolkar en kvinna en film om medeltiden, en introduktion till utställningen som ska öppna i mars 2017. Det är viktigt att alla ska kunna förstå innehållet under våra workshops, därför finns det assistenter som hjälper till på olika sätt. 2. På bild två visar David från arkitektfirman skisser på utställningen, hur den kan tänkas se ut när den är klar och för att underlätta för deltagarna när man tar sig runt i utställningen. Även detta teckenspråkstolkas.

På bild ett ser man två kvinnor; den ena är blond med mörka kläder, den andra har mörkt hår, lila tröja och blindkäpp. De två går på en ca 80 cm bred passage. Jämte dem finns en monter och ett bord. De testar om det är lätt att ta sig fram om man har en synnedsättning. På bild två, som är tagen på samma ställe, undersöker en kvinna med mörkt hår och mörk tröja, i rullstol, hur smalt utrymmet är att ta sig fram i. Det är smalt, en större rullstol skulle inte komma igenom.

1. På bild ett testar två kvinnor utrymmet jämte en monter och tavla. Hur smal gången är, om det är lätt att ta sig fram om man har en synnedsättning. 2. På bild två undersöker en kvinna hur smalt utrymmet är för en rullstol att ta sig fram. Det finns knappt något utrymme alls över, en större rullstol skulle inte komma mellan, vilket är en viktig kunskap att föra vidare till de som ska bygga utställningen. Det är mycket sånt vi gör – mäter, testar, analyserar, utforskar, känner, pratar, tycker osv – allt för att göra museet mer tillgängligt.

På bild ett ser man ledaren Hanna med mörkt hår och en jacka med texten Funktek på. Jämte henne står en testpilot med blont hår, blå tröja och röd väska. De pratar om texter på en blå monter. I det här fallet är texten silvergrå, vilket kan ge reflexer och vara svårläst. På bild två undersöker testpiloterna tillsammans med ledarna Jenny och Daniel, och Daniel från arkitektfirman, en passage. Rummet är ca tre meter till taket och har trägolv. Hur kan man förändra? Vad är bra och vad är dåligt?

1. På bild ett pratar Hanna och en testpilot om texter på en monter. I det här fallet är texten silvergrå, vilket kan ge reflexer och vara svårläst. Många skyltar och texter kan göras mycket mer lättlästa genom att tex lägga en svart linje innan texten, eller välja rätt färger och storlek, som både de med synnedsättning kan ha lättare att läsa, men även jag som har svårt att fokusera i att läsa text har nytta av. 2. På bild två undersöker testpiloterna tillsammans med ledarna Jenny, Daniel och Daniel från arkitektfirman, en passage – hur kan man förändra? Vad är bra och vad är dåligt?

 

 

På bild ett är det två grupper i två olika rum som bland annat undersöker montrar och ett stort bord som kommer innehålla gamla brev och verktyg. Det är 10 personer på bilden. Väggarna är röda och blå. På bild två är det väggar som behöver flyttas för att alla ska kunna komma fram. Det hänger texter på vita tavlor, Hanna står med ryggen mot kameran och Lilian bär en flyttbar vägg.

1. På bild ett är det två grupper i två olika avdelningar som bland annat undersöker montrar och ett stort bord som kommer innehålla gamla brev och verktyg. Det finns mycket att tänka på vad gäller framkomlighet, läsbarhet – belysning, text och mycket mer. 2. På bild två är det väggar som behöver flyttas för att alla ska kunna komma fram. Det är mycket som ska hinnas med på kort tid när vi har workshops – det gör det väldigt spännande tycker jag :)

På bild ett ser man Daniel med grå skjorta, svarta glasögon och svart skägg. Han står i ett rum med röda väggar och två blå tavlor med bilder av en kvinna och en man från medeltiden. Daniel pratar med tre stycken som arbetar med att bygga utställningen. De verkar ha roligt, jag undrar vad de pratar om? På bild två ser man Lilian som tillsamman med fyra testpiloter, undersöker en monter. Bakom dem ser man ett svart skynke mot en vit vägg och en blå tavla. Det är många nya tankar och idéer som sätts igång.

1. På bild ett pratar Daniel med de som arbetar med att bygga utställningen. De verkar ha roligt, jag undrar vad de pratar om? 2. På bild två undersöker deltagarna tillsammans med Lillian en monter. Det är många nya tankar och idéer som bollas och ibland hittar vi helt nya lösningar på ett enkelt problem.

På bild ett ser man en monter med en modell av ett handelsskepp från medeltiden på väg mot en modell av Älvsborgs fästning i Göteborg. På bild två ser man ett tre meter högt rum, med fönster och röda bågar. Det står fyra tomma montrar med glas runt och en tavla med en rödklädd man på väggen. Detta är några av de få grejerna som är kvar i utställningen, men det är väldigt mycket material att montera ner efter en utställning, som sparas, kastas eller kanske används i ett annat sammanhang.

1. På bild ett ser man ett handelsskepp från medeltiden på väg mot Älvsborgs fästning i Göteborg. 2. På bild två ser man diverse montrar och en tavla med en rödklädd man på väggen. Detta är några av de få grejerna som är kvar i utställningen, men det är väldigt mycket material att montera ner efter en utställning, som sparas, kastas eller kanske används i ett annat sammanhang.

På bild ett sitter Daniel på en stol och filmar vår workshop, med en liten svart kamera, framför honom står en karaff i glas. Det är första gången filmkameran används. På bild två ser man ett bibliotek, ca 6 meter upp till taket och kanske 40 meter långt, med nio lampor i taket, som ser ut som 0,5 meter stora vita pingisbollar. Lilian pratar med en deltagare - i mörk kofta, vitstrecks-randig tröja och mörkt hår - om upplevelser under dagens workshop. Lillian antecknar på en bärbar dator.

1. På bild ett sitter Daniel och filmar vår workshop, det är första gången filmkameran används. 2. På bild två berättar en deltagare om upplevelser under dagens workshop och Lillian antecknar. En stor del av en workshop går ut på att anteckna och prata med deltagarna efter rundvandring, för att ta reda på deras intryck. Ofta väcks nya tankar och idéer fram när man hör någon annan prata om något som kan förändras.

Bild ett: Fikatime! Det ligger ljusa kakor i en svart korg, det står ett glas saft, ligger två clementiner och står två koppar kaffe på bordet. På bild två ser man två mackor, med det lite tråkiga namnet: "matiga mackor" :) De är mörkbruna, dubbla och är fyllda med ostskivor och krasse. En av de viktigaste punkterna under våra workshops är just fikan - här utbyts många tankar och vi käkar goa mackor, kakor och frukt med kaffe, te eller saft till. Man kanske lär känna nya kompisar också.

1. Bild ett: Fikatime! Kakor, saft, frukt och kaffe. ☕??? 2. På bild två ser man två mackor, med det, enligt mig, lite tråkiga namnet: ”matiga mackor”. En av de viktigaste punkterna under våra workshops är just fikan – här utbyts många tankar och vi käkar goa mackor, kakor och frukt med kaffe, te eller saft till. Man lär känna nya människor också.

På bild ser man sex testpiloter och Lilian runt ett bord fyllt med anteckningsblock. Bakom dem finns mängder av böcker i bokhyllor. Alla ser glada ut och applåderar efter att workshopen är slut. Vi tackar för en givande eftermiddag. På bild två fikar vi i biblioteket på stadsmuseet. Det är 14 personer runt bordet vad jag kan se. Till vänster hänger en ca två meter bred tavla och längst bort ser man en trappa. Bilderna borde varit i omvänd ordning, men men :)

1. På bild ett applåderar vi efter att workshopen är slut och vi tackar för en givande eftermiddag. 2. På bild två fikar vi i biblioteket på stadsmuseet. Bilderna borde varit i omvänd ordning, men men ? Nu har ni fått se hur en workshop kan gå till, hoppas ni tyckte det var intressant.