MITT LIV – EN KRÖNIKA AV ANNELI

 

Bilden visar ett foto på vår planet jorden. Runt omkring syns det svarta universum.

Bilden visar ett foto på vår planet jorden. Runt omkring syns det svarta universum.

Lite om Anneli Jäderberg: Hon är med i FUNKTEK där hon trivs och i DV Kärra Hantverkshus med olika härliga individer. Hon bor I Hisings-Backa och förväntar sig en mycket bättre FRAMTID för alla människor. En väl omhändertagen JORD är hennes högsta önskan för nutid och framtid.

Jag tänkte dela med mig av min väg genom det omöjliga kulvertarna och vägkorsningarna man hamnar i. Där man stänger viljans väg så att det inte blir tillgängligt för mig med funktionshinder. Det är bra att det finns alternativ som borde vara lika mycket värda då allt ytterst handlar om att bygga upp välfärd och hållbarhet för varje individ. När man vridit och vänt på myntet många gånger, har jag, trots många hårda slag, förödmjukelser och skamkänslor – byggt upp ett liv som trots allt blev mycket bättre än vad jag kunnat föreställa mig. I början såg jag framför mig en inre mardrömsbild av en madrasserad cell, där man skulle bli totalt galen för att jag var åsidosatt till sysslolöshet när jag var 20 år och fick slagordet: Du ska bli Förtidspensionär!

Det finns mycket som är otillgängligt på grund av mina funktionshinder, men jag har funnit andra vägar att bygga ett fungerande liv i samhället. I historisk tid fanns inte mycket hjälp att tillgå men jag är tacksam att man är född i modern tid där vi förhoppningsvis hittar vägar som gör det ännu bättre för ALLA. Till exempel stora odlingar som tar bort mycket av världssvälten och hur man går tillväga för att försörja 7 miljarder människor. Jag tror på stora odlingar i världen och samarbete utan girighet. Nästa steg är således miljöproblemet med frakten från långväga odlingar kring jorden. Vi människor borde då komma på ett miljövänligt bränsle. Det är början på att vi får det än bättre.

Alla TILLSAMMANS kan hålla jorden ren, efter var och ens förmåga. Någon kanske klarar att plocka lite skräp, andra lite mer. När sju miljarder människor bidrar med det lilla man kan, så kan jorden bli skräpfri och renhållningsverken får ta hand om att antingen återställa det till grundämnen eller återvända efter deras expertis.

Detta tror jag är möjligt om människor samarbetar istället för krigar. Det finns många olika saker jag på grund av mina funktionshinder bara klarar av en smula. Men jag plockar lite skräp varje dag och umgås med olika sorters människor med funktionshinder – både genom Funktek på Daglig verksamhet och har vänner på fritiden. Ingen är felfri men vi gör det lilla vi kan.

Av: Anneli Jäderberg

TANKAR INFÖR NÄSTA ÅR

Bilden visar katterna Stollan och Smulan som önskar en God Jul och ett Gott Nytt år!!

Bilden visar katterna Stollan och Smulan som önskar en God Jul och ett Gott Nytt år!!

Här kommer några önskningar om förändringar inför 2016:
1. Tänk om flera museer vill ta till sig Funkteks modell, att det blir ett slags kvalitetssystem som kan användas inom fler verksamheter än bara Stadsmuseet i Göteborg. Som på en restaurang som fått stjärnor i Guide Michelin, skulle ”Funktek-certifierad” kunna användas för att betygsätta museer och andra kulturella inrättningar till en början, för att sedan föras vidare till tex restauranger, affärer osv.
Tänk 3 stjärnor för ett ställe med väldigt bra tillgänglighet – inga problem att komma in med rullstolar, system och som hjälper döva, synskadade. Tydlighet och lättläst, låga bullernivåer mm för oss med läs och skrivsvårigheter, för mig med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar osv. 1 stjärna för ett ställe med stora problem när det gäller tillgänglighet.
Nu tänkte jag högt, men den som lever får se om tankarna kan bli verklighet ?
2. Att vi med funktionshinder ska bli ännu mer accepterade i samhället, att vi inte ska ses som en extra kostnad.
3. Jag ser fram emot ännu fler roliga workshops och att fler personer utan funktionsnedsättningar – gärna sådana i chefsposition – vill testa att vara med på någon liknande workshop vi hade i slutet av året, där de fick gå igenom de momenten vi går igenom (till exempel lättläst, tydlighet, tillgänglighet för rullstolar, ljud och ljus) – det ökar förståelsen för hur man kan göra verksamheten mycket bättre, ofta med små medel.
4. Att vi i Funktek får ännu större uppmärksamhet, i och med att arbetet vi gör är viktigt för att alla ska få plats på museer på sina villkor.
Vill önska er en riktigt god jul och gott nytt år, nästa år blir det en ökad takt på bloggen.

TACKSAMHET OCH TILLGÄNGLIGHET – KRÖNIKA AV FREDRIK ERIKSSON

På bilden ser man Fredrik sittande på en upp- och nedvänd vit båt som ligger i högt gräs. Han har en blå t-shirt, blå jeans, brun hatt, halsband, armband och ringar.

På bilden ser man Fredrik sittande på en upp- och nedvänd vit båt som ligger i högt gräs. Han har en blå t-shirt, blå jeans, brun hatt, halsband, armband och ringar.

Lite om Fredrik: Han bor i Borås. Han brinner för frågor som rör främst psykiatriska funktionsnedsättningar, kultur av alla slag, djur och natur, mat, dryck, baka och resa bland annat. Han är Funktek-pilot, bloggredaktör på Funktek och hjälper Göteborgs stadsmuseum med att utvärdera utställningar och stadsvandringar.

Jag tänkte beskriva min tacksamhet för att få vara med i detta projekt. Detta är banbrytande och borde gå att överföra på andra ställen, som bibliotek, biografer, restauranger, affärer – hur man med små enkla medel kan göra livet lättare för oss med diverse funktionsnedsättningar.

Detta är något av vi gör i Funktek: Vi kollar läsbarhet på skyltar och texter, både så att texten är tillräckligt stor, att den är tydlig och är lätt för alla att förstå. Vi ser till så att färgerna i utställningen inte skapar störningar eller otydlighet. Vi testar ljudnivån på utställningar, ser till så att rullstolar får plats och kan komma in i lokalerna, kollar så att det går att ta till sig utställningar om man har tex en synnedsättning.

För mig är det viktigaste:
1. Att texten är lätt att förstå och inte rörig, eftersom jag tappar koncentrationen lätt.
2. Att utställningen är tydligt märkt, så att man inte tappar bort sig, eller börjar i fel ände.
3. Att det inte är mängder med ljud från alla håll, från tv-apparater, inspelningar osv. Gärna att det används dämpande material i utställningen, för att minska ljudnivån generellt.
4. Att det finns möjlighet att lyssna på utställningen via telefonen eller apparat som kan lånas av museet.
5. Möjlighet att läsa böcker, lyssna till ljudfiler, eller se på video om man vill fördjupa sig, redan på utställningen.
6. Gärna en stor variation av information: texter att läsa, se på video, lyssna på klipp, testa kläder, känna på tex gamla redskap, känna doften av tex tjära, smaka kryddor, testa att mala mjöl som förr osv.

Jag har själv Asperger, ADD, depressioner och ångestsyndrom.
Tack för mig,
Fredrik