På den här sidan kan du läsa om olika ord som var kopplade till projektet.
Funktänk
Detta är ett ord som myntades under projektets gång och betyder att man ska tänka och jobba mot tillgänglighet. Det är således viktigt för samhället att ha ett funktänk från början.
Normer
Normer är socialt etablerade regler eller standarder som styr beteendet i en grupp eller samhälle. De är informella förståelser som styr individers beteenden och interaktioner, och kan variera kraftigt mellan olika kulturer och sociala grupper. Normer bidrar till att upprätthålla ordning och förutsägbarhet i sociala relationer och kan inkludera allt från enkla hövlighetsregler till komplexa sociala konventioner. De är inte lagstadgade, men kan ha stark påverkan på hur individer beter sig i sociala sammanhang. Normer är dynamiska och kan förändras över tid, vilket ofta speglar förändringar i samhällets värderingar och attityder.
Normkritik
Normkritik är en analytisk ansats som syftar till att ifrågasätta och granska de sociala normer som finns i ett samhälle, i synnerhet de normer som kan leda till diskriminering eller uteslutning av vissa grupper. Det innebär en kritisk reflektion över hur normer skapas, upprätthålls och påverkar människors liv, ofta med fokus på normer kring kön, sexualitet, ras, och funktionalitet.
Genom att utmana och omvärdera dessa normer, strävar normkritiken efter att främja ett me inkluderande och rättvist samhälle. Denna metodik används inom olika områden som utbildning, socialt arbete, och politisk teori, för att bidra till större medvetenhet om och motstånd mot strukturell ojämlikhet och förtryck. Normkritik är inte bara en teoretisk ram utan även en praktisk verktygslåda för att arbeta aktivt för social förändring.
Funktionsvariation
Funktionsvariation är ett begrepp som används för att beskriva det spektrum av olika fysiska, psykiska och neurologiska egenskaper som människor kan ha. Detta perspektiv betonar att alla människor har unika funktionssätt och kapaciteter, vilket skapar en mångfald av erfarenheter och förmågor snarare än att se funktioner som avvikelser från en påstådd norm.
Begreppet funktionsvariation används ofta inom ramen för inkluderande och normkritiska diskurser, där det bidrar till att ifrågasätta och utmana traditionella synsätt på funktionsnedsättning. Detta begrepp erkänner att samhälleliga strukturer och miljöer ofta är utformade med en viss norm i åtanke, vilket kan skapa hinder för de vars funktionsförmåga avviker från denna norm. Genom att använda termen funktionsvariation, strävar man efter att främja en mer inkluderande syn på människors olika sätt att fungera och interagera med sin omvärld.
Normbrytande funktionsvariation
Normbrytande funktionsvariation refererar till de funktionsförmågor och egenskaper hos individer som avviker från det som ofta betraktas som standard eller normalt i ett givet samhälle. Detta begrepp används för att framhäva och erkänna de unika erfarenheterna och utmaningarna som individer med sådana funktionsvariationer kan möta, särskilt i samhällen och miljöer som är utformade med en normativ syn på funktionalitet.
Begreppet understryker vikten av att ifrågasätta och omvärdera de rådande normerna och värderingarna kring funktionalitet, och syftar till att bejaka en mer inkluderande och mångfaldig förståelse för människors olika sätt att fungera. Genom att betona normbrytande lyfts vikten av att erkänna och värdesätta olikheter i funktionsförmåga, och att utmana de strukturer och föreställningar som begränsar människors möjligheter och deltagande i samhället.
Funktionshinder
Funktionshinder är ett begrepp som beskriver en situation där en persons funktionsvariationer interagerar med olika hinder i miljön, vilket resulterar i begränsningar för en persons möjlighet att delta i samhället. Detta perspektiv skiljer sig från en strikt medicinsk syn på funktionsnedsättning, eftersom det betonar samspelet mellan individ och omgivning. Funktionshinder uppstår när samhälleliga strukturer, kulturella normer och fysiska miljöer inte är anpassade för att möta behoven hos alla människor, vilket skapar barriärer för fullt deltagande för personer med vissa funktionsvariationer.
Begreppet används för att framhäva att många av de svårigheter som personer med funktionsvariationer upplever är ett resultat av bristande tillgänglighet och inkludering snarare än enbart deras individuella fysiska eller psykiska tillstånd. Detta synsätt främjar ett mer inkluderande samhälle där miljöer, system och tjänster utformas för att vara tillgängliga och användbara för alla människor.
Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning är ett begrepp som hänvisar till en minskning av en persons fysiska, mentala eller sensoriska förmåga, vilket kan påverka deras förmåga att utföra vissa aktiviteter eller interagera med världen runt omkring dem på det sätt som anses typiskt eller normativt. Denna definition erkänner att funktionsnedsättning är en komplex och mångdimensionell erfarenhet, som kan vara permanent, temporär, eller varierande över tid.
Funktionsnedsättning kan inkludera ett brett spektrum av tillstånd, från rörelsehinder och sensoriska begränsningar till kognitiva, psykiska eller neurologiska variationer. Det är viktigt att notera att funktionsnedsättning ofta definieras i relation till samhälleliga och miljömässiga hinder som begränsar fullt deltagande och jämlikhet. Således betonar detta perspektiv vikten av att skapa tillgängliga och inkluderande samhällen som kan bemöta och stödja olika funktionsnedsättningar på ett effektivt sätt.
Handikapp
Handikapp är ett begrepp som används för att beskriva de begränsningar och hinder som individer med funktionsnedsättningar kan uppleva i interaktionen med deras omgivning. Detta omfattar både fysiska och sociala hinder som hindrar fullt deltagande i samhället på lika villkor. Handikapp uppstår därmed inte enbart på grund av den individuella funktionsnedsättningen i sig, utan snarare genom samspelet mellan denna nedsättning och en miljö som inte är anpassad för att möta olika behov.
Begreppet handikapp betonar att det är samhälleliga strukturer, attityder och miljöer som ofta skapar hinder för människor med funktionsnedsättningar, snarare än deras egna fysiska eller psykiska tillstånd. Genom att fokusera på handikapp, framhävs vikten av att skapa mer inkluderande och tillgängliga samhällen, där alla människors rättigheter och möjligheter till deltagande respekteras och främjas.
Cripteori
Cripteori är ett akademiskt och teoretiskt fält som utforskar och ifrågasätter hur samhället ser på och hanterar funktionsnedsättning. Denna teori, som har sina rötter i disability studies och kritisk teori, använder sig av kritisk analys för att undersöka de sociala, kulturella och politiska aspekterna av funktionsnedsättning.
Cripteori utmanar traditionella synsätt på funktionsnedsättning, som ofta fokuserar på medicinska eller individuella perspektiv, och lyfter istället fram hur sociala strukturer och normer bidrar till upplevelsen av funktionsnedsättning. Genom att belysa och kritisera hur samhället skapar och upprätthåller idéer om normalitet och avvikelse, strävar cripteori efter att främja en djupare förståelse för de komplexa sambanden mellan identitet, makt och marginalisering. Denna teori är också starkt förknippad med aktivism och strävar efter att främja förändring mot ett mer inkluderande och rättvist samhälle för personer med funktionsnedsättningar.
Intersektionalitet
Intersektionalitet är ett ramverk som används för att förstå och analysera hur olika sociala och politiska identiteter t.ex. kön, ras, klass, sexualitet och funktionsnedsättning, överlappar och samverkar. Detta begrepp, som myntades av juristen Kimberlé Crenshaw på 1980-talet, betonar att olika former av diskriminering och förtryck inte kan förstås isolerat från varandra, utan snarare är vävda samman och påverkar människor på unika och specifika sätt. Intersektionalitet syftar till att synliggöra hur olika maktstrukturer samspelar och bidrar till specifika erfarenheter av ojämlikhet och marginalisering.
Genom att använda ett intersektionellt perspektiv kan man få en djupare förståelse för hur olika identiteter och system av förtryck samverkar och påverkar individer och grupper på skiftande sätt. Detta bidrar till en mer nyanserad och omfattande analys av social rättvisa och mänskliga rättigheter.